Täby 600 - 22.36h

Lite lösa minnen från lördagen.

Soft start, cyklar lugnt och stilla genom stan.
Skönt att komma ut på landsvägen mot södertälje, bra tryck och fart
Stämpling i Järna, Stina käkar korv
Fullt ös mot Flen, där gör man ost enligt Johan, flensost
Kuperat landskap
Dundrar in i Flen, vi har tappat två, Stina köper en korv
Jag köper snickers och gatorade och trycker i mig lite vätskeersättning, varmt
Vi kommer överens om att försöka dra ner tempot något och hålla igen i backarna
Småvägar mot Harpusund och mellösa, bra fart, ingen tempominskning och fullt ös uppför
Glada miner, lite medvind och varmt
Ankommer Läppe, Oscar skyltspurtar, den första och sista
De säljer ingen korv, Stina besviken
Vi kommer överens om att dra ner tempot något och inte trycka på så hårt i backarna och det blir ingen pizza
Milen rullar på mot Fellingsbro i alldeles för hög fart, både på platten och uppför
Vackert landskap, passerar Örebro
Rullar in i Fellingsbro efter en härlig utförskörning
Säkert över 30 grader, Amir ser ut som en saltad sill och beklagar sig över värmen, stövlar inpå ICA i bara strumporna
Jag hoppas min cykel blir snodd
Jag tänker att jag måste få i mig lite salt, köper jordnötter (osaltade), gör ett nytt försök, köper nya med salt
Vi kommer överens om att hålla igen något och inte köra så hårt i backarna
Efter 500g risgryn så drar vi vidare mot Grängesberg
Emil och Neil är i bra form, vi kör hårt!
Backarna och slakmotorna avlöser varandra, vi köttar på!
Emil mosar på i 7% lutningarna, känns gött i benen
Luften står still och det är lätt 29 grader varmt
Amir sjunker genom fältet efter ett stönande läte
Närmar oss kiosken i Grängesberg, de säljer korv, Stina är nöjd
Mollo ankommer, tänker sluta cykla för gott, köpa större båt och leva livet, ont i hälsenan
Mattias ankommer, törstig
Amir ankommer, är helt trasig efter värmeslag
Den förvirrade kocken får panik, har inte fått såhär många beställningar någonsin, tillslut får vi mat
Niclas knaprar på en mazarin medan vi andra skyfflar i oss mosbriskor
Om vi håller 30 så är det lagom, kommer vi överens om..
Vi rullar mot Fagersta, skönt när det går utför, kul att cykla fort
Klockan är runt 21 och det är fortfarande varm
Anländer Fagersta
Mollo lappar ihop sig själv med silvertejp
Vi försöker kommunicera med den lätt överförfriskade lokalbefolkningen
Undrar om inte Stina köpte en korv...
Stoppad fickorna fulla och drar iväg mot Sala där vi vet allt är stängt
Reflexvästar och lampor på
Magiskt fint att cykla genom Hälleskogsbrännan
Ankommer till Sala, börjar bli pömsig
6 mil till Uppsala, vi börjar trampa vidare
Plötsligt framme i Heby!? Märkligt va fort det gick...
Milen rullar på
Ankommer Uppsala, trött så in i helskotta, vill bara sova
Killen på macken spelar dödsmetall på högvolym
Sveper en kopp kaffe och drar iväg
Sista milen rullar på och vi ankommer Shell i Täby kl 04.30

Tack för ett grymt dygn! Det gjorde vi riktigt bra!!









 

Cyklade till Pizzerian i Öregrund

Cyklade för första gången på mycket länge över 10 mil. Jag har haft en skadad rygg, men som nu börjar repa sig efter evigheter av rehab och vila. Jag var lite orolig över att den inte skulle funka, men det gjorde den! Väderprognosen tidigare i veckan så ju riktigt skaplig ut, men i verkligheten blev det ännu bättre. Strålande sol, inte ett moln och i princip ingen vind. Oscar och Johan hade snackat ihop sig om att bilda en pizza klunga och ta ett rejält stopp i Öregrund. Skador alt. utebliven vinterträning beaktades högt i antagningsprocessen till pizzaklungan. Jag kvalade in med mina ryggbesvär och Sebbe tog en plats också mest för att han gillar pizza.

Första kontroll efter 8 mil - Knutby - utanför ICA Knutpunkten

De tidigare gångerna har det hetsats på med snabba stopp. Man hinner precis svepa en drickyoghurt och en banan. Redan från start kändes det jäkligt bra, Amir och hans kumpaner drog iväg som ett skott i snabbklungan...vi tog det soft. Det snackades och skojades. Det rullade på hyggligt bra dessutom. Kort stopp i Knutby, på en bänk satt några från snabbklungan och vår pizzaklunga som säker var 10 man fick ytterligare förstärkning.

Mollo, med banan baktill.

Örrrreeeeegruuuuuuund! Rätt trevlig liten stad.

Resultatet av svettig cykling, 19 grader och gassande sol

Synkroniserad urinering i diket utanför Knutby

Någonstans mellan Barkarby och Öregrund

Pizzerian i Öregrund

Vi seglade fram och njöt varenda meter. I Öregrund blev det ett låångt stopp. Vi slog oss ner på pizzerian i hamnen, rätt fint i Öregrund! Vi blev sittande över en timma i solen!! Lite motvilligt så började vi trampa tillbaka till Barkarby. Efter några kilometer fick vi upp farten igen och vi gled fram på ringlande vägar bland bondgårdar och fält. Sverige är bra fint! Timmarna gick och vi fick en fantastisk kvällssol nr vi närmade oss stan. Vi rullade in i Barkarby runt halv åtta, lämnade in brevet kortet, köpte öl och satte oss i soffan på uteservering. Det blev en riktig höjdardag!

De Rosa Corum

De Rosa Corum (custom) size 58 equipped with campagnolo chorus components.
Stem: Cinelli Dinamo
Handlebar: Deda Zero100 RHM (brooks bar tape)
Saddle: Specialized Romin pro
Seatpost: Ergo CF3 Pro Carbon
Bottle cage: Velo orange
Pedals: Look KEO2 Max

Vätternrundan 2017 - curlad, bortskämd och mör!

FOTO: Michael Jansson

Precis hemkommen från VR 2017. Jag har verkligen blivit bortskämd i ett par dagar. Vi bodde hos systrarna Holmertz, två härliga tjejer som har curlat oss och försett oss med mat och husrum. Super!! Vädret kan man heller inte klaga på och servicen från klubben är top notch! Speciellt tack till Marit och Michael som roddade med depåstoppen!!  Cyklisterna i gruppen går inte av för hackor heller, fantastiskt roliga och starka cyklister!

Jag rullade ner med bilen i fredags efter jobbet, när vi kom fram till huset så tog det inte många sekunder innan men satt i soffan med en öl i näven. Det bjöds på lasagne och det var sällan mer en 50 cm till närmsta skål med choklad och chips. Trivdes som rätt bra måste jag säga! Efter lite TV tittande så gick jag och la mig och somnade mätt och nöjd. Vi skulle inte starta för än 13.00 på lördagen så någon klocka behövde man inte ställa. Natten avlöpte utan större bekymmer. När jag slog upp ögonen så var det en kompakt dimma utanför fönstret. Enligt prognosen skulle det klarna upp och bli varmt under dagen, det visade sig stämma! Det blev en stadig frukost och pillande på cykel och fixande av drop-bags till depåerna. Vi 11 snåret rörde vi oss in mot stan, det blev en burgare på Sibylla tillsammans med Jonas och Jocke. Den satt fint! Sen var det lite mingel vid kyrka och sedan uppställning i startfållan. Prick 13.00 rullar vi iväg. Lugnt och städat ut från Motala och sedan ökande.

Fräsig bild! FOTO: Mattias Järelöv

I vanlig ordning så var pulsen initialt skyhög. Det brukar ta ett antal mil innan kroppen fattat att man ska cykla en hel dag men när det var gjort så gick pulsen ner till 150 - 160, betydligt trivsammare. I någon av backarna innan Huskvarna fick jag håll!? Det har jag inte haft sedan skoljoggen 1988 tror jag. Som tur var så släppte det efter en stund. Farten ner mot Jönköping var över prognosen, en bit över 40. Vi körde med två motorer d.v.s. en grupp som roterar och den andra ligger bakom och chillar och efter 20 min så växlar man. Jag såg framför mig att det skulle bli kaos men faktum var att det funkade klockrent, mycket tack vara ledarskapet och David och Amir som höll ordning på torpet. Vinsterna att ligga bakom den roterande motorn är små om det blåser kantvind, men det är lite lugnare och man hinner käka och dricka.

FOTO: Michael Jansson

Vi passerar Jönköping och kastar oss mot backarna vid Bankeryd. Vi maler på! Inte långt kvar till vårt första stopp vid 120 km. När vi rullar in till depån så står väskorna redo. Jag slänger i mig några kanelgifflar, fyller på gel-lagret och nya flaskor. Sen rullar vi iväg före tidsschemat. Efter stoppet går vi ner till en roterande grupp och ett café. Vi var nog 15 man som roterade och vi höll bra fart. Riktigt roligt!! Det var vid flera tillfällen som jag fick den där gåshudskänslan när man bara känner att livet är på topp! Milen rullar på! En sak jag missade var att ta med någon extra flaska med vatten vid stoppet som man kunde dricka på plats. Jag hade tillräckligt med dricka men inte någon marginal. Innan det andra depåstoppet så var flarrorna tomma och jag var törstig, Marit hade en extra flaska som jag svepte vid det andra depåstoppet, tack för den!! Att svepa en liter sportdricka är inte en jättebra idé, jag satt och rapade hela vägen till "halleluja-backen". Nu är det cirka 9 mil kvar och vi ligger väldigt bra till. Tanken slog mig att om vi ökar så kan vi fixa 07:30, men det var inte det så var målet för dagen, vi hade is i magen och körde på enligt plan. Vi är fortfarande ett stort gäng som drar. Det funkar som ett Schweiziskt urverk! Såhär mot slutet så börjar vi passera det riktiga hjältarna i mina ögon. Det är dessa cyklister som har trampat hela natten och hela dagen. De blöder, gråter och har fruktansvärt ont. En del är så slut att de måste leda cyklarna i backarna. Vi hejar och peppar när vi passerar!

FOTO: happyride.se

Nu har vi bara några mil kvar! Plötsligt får hela gänget energi och är med och kör. Vägarna in mot Motala är smala och knixiga och man måste ha 100% fokus för att inte göra något dumt. Vi klarar oss fint och kan defilera den sista biten in i mål! I samlad trupp så glider vi in genom målfållan. Klockan stannade på 7.36, 24 minuters marginal till vårt sub 8 mål. Fantastisk! Vilken insats!!

In mot Motala. FOTO: Freddy Eggö Markhester

Väl hemma i huset fick vi rapporter från de andra grupperna. Flera hade klarat sina mål. Det var ett gäng från SCK som körde sub 7 och kom in på 6.50, wow! Allied Powers kom in på 7.17 med målet
7.20, bra jobbat! Vi hittade även en nöjd Per, som kört med Mustach på under 7 timmar på två växlar från Jönköping, imponerande, härligt Per!

Vi avlutade dagen med en grillkväll och jag somnade ovaggad lite härligt mör! Tack alla inom SCK som gör detta möjligt och tack till er som körde SUB 8, vilket gäng! Nu blir man ju lite sugen på ett se om det går att kapa ytterligare tid, kanske SUB 7 eller 7.15 med SCK??

https://www.strava.com/activities/1041410051


//Jensa

Uppsala 300 - en landsvägsorgie i Dalarna!

Planerna för helgen blev inte riktig som jag hade tänkt. Jag skulle cyklat Siljan med SCK men hade missat en liten detalj nämligen en familjeaktivitet på fredagen... att köra upp till Rättvik under natten kändes inte som ett alternativ. I stället så blev det Uppsala 300 med start kl 8 på lördag morgon. Jag körde denna runda förra året och tycker den är fantastiskt fin! Det blev 8 timmar njutning i fin miljö, resten av tiden är transportsträckor.. Stämplingarna är i Östervåla - Torsåker - Långshyttan - Horndal - Heby och slutstämpling i Uppsala. Jag packade in cykeln i min citroen C1, kanske en av världens minsta bilar. Jag får precis plats med cyklen om jag plockar bort framhjulet, fäller alla säten. Väl framme i Uppsala så upptäcker jag att jag glömt telefonen, skit, man kan ju inte cykla med utan telefon. Bengt påpekade dock att det även gick att cykla brevetter innan mobiltelefonen hade uppfunnits. Bengt har ju cyklat sedan tiderna begynnelse, då var det telegram alternativt om man kunde hitta någon signallist som som kunde skicka ett morsemeddelande till omvärlden som gällde. Nu för tiden är man ju lite bortskämd med att alltid kunna vara i kontakt med omvärlden och t.ex. kunna rapportera att man äter kall risgrynsgröt på Ica i Torsåker.

Första sträckan upp mot Östervåla går på slingrande vägar, vi passerade whiskytillverkaren Gammelstilla. De gjorde tydligen sin första leverans nu i år. Vi hade som vanligt lite bråttom hann inte stanna. Vägen upp till Östervåla är bekant, vi cyklade samma sträcka förra helgen fast åt andra hållet under Barkarby 400 med nattstart. Efter ett snabbt stopp på Tempo så cyklade vi vidare mot Torsåker. En av banans absolut finaste sträckor är upp mot Gysinge. Framme i Torsåker ramlade vi in på ICA stämplade lite snabbt och drog vidare mot Långshyttan. Det är ca 3 mil till Långshyttan och landskapten börjar bli ganska kuperat med en hel del sköna backar. Jag lämnade gruppen bakom mig och körde på själv till nästa kontroll. Gött!! Jag susar upp för backar och rullar genom orter som Sandviken, Stjärnsund och Rörshyttan. Vi hade snackat ihop oss om att käka pizza på nästa stop. När jag rullar in i Långshyttan är det fest i den lilla byn. De har ordnat hoppborg åt barnen och de vuxna står och tittar på en bil som bränner gummi på en parkering. Pizzerian och grillen över överfulla... Det blev en neandertalarlunch. Jag slavsade i mig två kycklingklubbor och Ahlgrens salta bilar. Det får bli pizza på nästa stopp istället.

Vi rullar vidare och cyklar längs med Dalälven vid Husby. Galet vackert! Efter en stund kommer vi fram till Olshyttebacken. En rejäl stigning, t.om. så att det slår lock för öronen när man kommer upp en bit i backen. Det är en två km lång backe med 6% snittlutning. Tänk om man hade haft en sådan backe i Kungsängen, det hade varit gött! Jag och Bengt pinnar på och når toppen några minuter före de andra, vi rullar vidare mot pizzerian AMIGO i Horndal. Vi beställer pizza och slår os ner och pustar ut. Efter en stund rullar de andra in.

Resten av resan kan sammanfattas med mera Dalälv, fina vägar, raksträckor, pucko i Heby och lite sprätt innan Uppsala. Vi rullar in på Circle K kvart över åtta. Tack alla för en trevlig tur!

Barkarby 400 - deltagarrekord och kanske årets runda!

Man blir lite mosig efter att ha cyklat en hel natt kan man lugnt säga. 40 mil är långt men inte extremt i dessa sammanhang, att göra det på natten gör det hela lite mer spännande. Jag har svaga minnesbilder över att jag lämnade LBs sådär runt fem igår och att jag på något sätt tog mig hem, jag tror att jag duschade och skulle kolla på Girot, minns inte så mycket mer. Vaknade kl  20.30 av att Thibaut Pinot spurtade hem den näst sista etappen på Girot. Jag pallrade sedan iväg till pizzerian och bestälde den största pizzan de hade med både bacon oxfilé och bea. Den satt riktigt fint!

Årets Barkarby 400 bjöd på ett deltagarrekord. 38 startande. Det är helt sjukt! Att folk väljer att cykla upp till Gävle en fredag under natten är bortom allt förstånd. Det är ju för tusan jobbigt att åka bil till Gävle. Men upplägget är genialiskt, och jag tror att det är just det som lockar! Man startar kl 23 på fredagen på LBs i Barkarby. Man hinner snacka skit innan, sen cyklar man lite så att man är tillbaka till att LB's öppnar igen. En bra distans och att göra den på natten ger den en extra krydda och man får verkligen uppleva tjusningen med randonne.

Jag dök upp vid 21 snåret, Oscar och Benny satt och laddade med hamburgare. Jag fick även möjlighet att snacka lite med super debut Stina som egentligen, inners inne, är långdistanscyklist men har hamnat i fel umgängeskretsar och slarvat bort sitt liv genom att springa ultra. Hon har en sjukt imponerande meritlista, med fina placeringar på SM, EM och VM. Riktigt roligt tillskott!

38 pers!

Mitt i natten, någonstans utanför Tierp

En blöt väg..

Klockan 23 drog vi iväg. Stämningen var på topp. Amir var så jäkla het så att han låg 20 meter framför första klungan. Jag seglade med lite längre bak. Efter Märsta så delas vi upp i två klungor, en snabb och en galet snabb. Jag låg och surrade i den bakre klungan och hade inte så bråttom. Vi rullade upp mot Uppsala, passerade bron som vi invigde på 20 milaren. Framför oss ser man en röd lysmask av cyklister, ser rätt ballt ut när den ringlar fram längs med vägen. I Uppsala blev det ett stopp på Circle K, kaffe och bulle och sen upp på cykeln. En av de lokala förmågorna (troligtvis lite påerkad av både det ena och det andra) som hänger på Circle K 01:00 i Uppsala passade på att inspektera cyklarna, däcktryck och utrustning. Både jag, Johan och Toni passerade testet - vi kunde pusta ut, vi var okej killar. Han gav oss lite tips och råd innan avfärd. 1-2-3 och ut i en vinge, sen är det bara att köra på! Kör kör kör!

Vi fortsatte genom ett öde Uppsala, det snackades och tramsades i klungan. Timmarna gick och att flöt på bra i medvinden. Det är sisådär 12 mil från Uppsala till Gävle som är det andra stoppet. Någonstans innan Tierp? började det regna.  Det började med blöta vägbanor och sedan blev det duggregn som sedan övergick i spöregn. Jag borrade ner mig i bocken och bara körde, fasen va gött det är när det är lite misär! Några stannade för att dra på sig regnjacka, jag struntade i det och rullade vidare lite sakta. Sen kom Amir och blåste om mig. jag tog rygg och tillsammans så körde vi ikapp några som stack iväg tidigare från Uppsala. Vi blev tillslut 5 man som dundrade på genom Månkarbo, Tierp och Älvkarleby.

Mot Sandviken i samlad trupp

272:an

Östervåla

Toni anför!

Det hade ljusnat och temperaturen låg på runt 10 grader. Vi rullar in i Gävle strax innan 5 på morgonen. Tjejen i kassa fick inte riktigt ihop det att vi hade cyklat från Barkarby. Hon konstaterade att vi var helt galna bortom räddning. Jag handlade kaffe, bulle, banan och en macka. Efter en stund så rullar klungan in. Vi tog det lite lugnt och väntade in alla. Nästa stop är Sandviken, det är bara 2  mil dit. Solen har börjat värma och man börjar torka upp så sakta. Molnen försvinner och när vi rullar in i Sandviken är det klarblå himmel och solsken! Sandviken är dött, finns inte en butik eller mack som är öppen... Vi gör ett kort stopp. Jag lättar på klädseln och kör kortärmat. Efter Sandviken kör vi 272 ner mot Östervåla, en fantastiskt fin väg!! Vi är säkert 15-20 man i gruppen. Vinden har mojnat och börjar vrida sig, vi kommer att få medvind hem också, helt galet!! Allt är på topp! Jag tänkte att jag skulle njuta av den sista Giffeln i ramväskan. När jag lirkat upp den så slinker den ur handen på mig, förlorad...suck, min sista giffel.

Snyggt!

Räkmacka

Oscar

Efter några mil så måste vi göra ett stop, när vi stannar springer Neil in i skogen, han gör en s.k. Tom Domoulain eller också sitter han och kissar...knappast troligt, han ser lättad ut när han återvänder :-) Det går fin fint ner längs med 272:an. Vi passerar små byar och vyerna är fantastisk fina. En av de finaste sträckorna är genom Gysingen med broarna över Dalälven. Jag och Jonas kom helt av oss och gjorde en förning halvägs ner till Östervåla. På vägen blev det lite stopp, en punka där, någon skulle kissa, pumpa lite luft. Straxt efter 8 så rullar vi in i Östervåla. Jag trycker i mig en enorm räkmacka, risgrynsgröt och salta bilar. Vattnet i flaskorna byts ut till Cola och ramväskan är proppad med godsaker. Jag undrar om jag inte gick upp i vikt på denna rundan. I samlad trupp så drar vi iväg igen. Amir ligger och maler på i täten på tunga växlar. Jag skulle tror att jag trampar 3 ggr så fort som Amir som i sin tur har 3 ggr så tjocka lår som mig :-) När vi närmar oss Uppsala så svänger vi av på en super fin liten väg och nu börjar det gå undan. Vi kör helt vilt, höga på livet, ner till Uppsala, helt underbart! Efter en glass på Shell så satt vi på cyklarna igen och hade 6 mil kvar till Barkarby. jag känner mig på topp och med 3 mil kvar så hör jag Amir "..nu är det tre mil kvar och alla hittar, nu kör vi!". Det vore väl själva fan om man inte kan få Amir att krokna tänkte jag. I Märsta finns det en härlig backe, jag gör ett ryck och hänger av Amir, nu ska han få kämpa för att komma ikapp tänkte jag! Sen kom ett rödljus...som satte stopp på planerna. Jag hoppas han blev lite trött. Vi cyklade sedan lugnt och städat till Barkarby. Skyltspurten blev ju sådär halvrolig, Johan gjorde en trippel Salhcow ut i gräset och skrapade upp sig. Mange stack iväg som en raket knep skylten, jag hade inte så mycket att sätta emot. Efter ca 14 timmar och 40 minuter så rullade vi in i Barkarby. Afterbiken blev en riktig höjdare. Vi satt och gassade i solen och ölen rullade in! Tack alla för trevlig sällskap, vilken fantastisk tur vi fick!

Michel somnade

https://www.strava.com/activities/1007831009

Det går inte så som jag vill just nu!!

Just nu så känner mig jag inte så pepp faktiskt! Planen för säsongen var att cykla lite snabbare och kortare. Jag har tränat hårt hela vintern. Det har känts riktigt bra. Jag skaffade licens och tidtagningschip och anmälde mig till Fiskarhagens GP, en del av Stockholms landsvägscup. Det var riktigt kul, och det var en nyttig lärdom. Jag var för defensiv, positionerad mig fel och missade att det var ett varv kvar, trodde det var två... Hur som helst, en kul premiär. Jag anmälde mig genast till Arlanda GP. Glad i hågen stod jag där på startlinjen redo att köra och göra racet lite bättre denna gång. Ta det lite piano i början och sedan jobba mig in i racet. Jag vet att jag har kapaciteten. Tyvärr gick allt åt helvete! Någon gick på hjul en bit framför och drar med sig ett antal cyklister. Jag hinner få ner farten något men dundrar rakt in i en klubbkamrat som ligger på backen. Jag flyger över styret, landar på armen, tumlar runt och slår i hakan. Jag ställer mig upp och letar rätt på cykeln (som är oskadd) och sätter fart efter klungan. Jag känner ganska snabbt att något är fel. Handen gör fruktansvärt ont och jag kan inte hålla i styret och bromsa är inte att tänka på. Jag bryter efter två varv..

Fortfarande något svullen, men bättre!

Dagen efter så är handen svullen som en boll och jag känner att jag har ont i bröstet på ett diffust sätt, kanske efter en pedal eller något. Jag sätter mig på akuten lite oroad över att något är brutet i handen. Ingen fara säger doktorn, det är bara en rejäl stukning. På lördagen är det en 30 mils brevet upp till Öregrund som jag tänkte köra. Bröstet gjorde fortfarande ont, nästan lite värre nu än direkt efter kraschen, men inte så ont så att jag inte kunde cykla upp till Öregrund. Trippen upp till Öregrund gick ju bra, lite plågsamt bitvis. När jag vaknar upp på söndagen har jag jävligt ont!! Med stor sannolikhet har jag en fraktur på ett av revbenen. Inget man gör något åt men det gör jävligt ont! Vid varje djupare inandning eller en felaktig rörelse känns det som en kniv i bröstet. Tydligen kulminerar smärtan efter 1-4 veckor Fruktansvärt! Just nu funkar ingen form av träning om jag inte stålsätter mig och står ut med smärtan. Farbror docktorn har skrivit ut starka piller. Jag har suttit på trainern denna vecka och lidit igenom två kortare pass. Jävligt deppigt! Djursholms GP känns helt orealistiskt, någon 40 milare upp till Gävle är bara att glömma, inte världens bästa upplägg inför Siljan eller VR heller. Säsongen har ju bara börjat, men det är definitivt inte den start jag hade räknat med...Fekk!!