fredag 15 januari 2016

In the name of science!!

Det är dax att börja bli liiiiiite mer seriös med träningen. Jag har inte varit den som har varken haft pulsband (ytterst sällan i varje fall), kadens eller andra sensorer över huvud taget. Jag har mest trampat. Jag har kört lite intervaller och backar ibland tills det svartnar för ögonen och jag måste kliva av cykeln, men jag har inga mätvärden eller referenser att jämföra med mellan gångerna.  Jag tror dock att det har lärt mig att lyssna och förstå min kropp och förstå mina gränser. I bland har jag fegat ur och inte pressat mig och ibland har jag väggat totalt, jag har i varje fall lärt mig något vid varje runda. Sakta men säker ökat min kapacitet, men det hade nog gått fortare med med lite mer vetenskap bakom träningen.



Foto: trainerroad.com



Planen är nu att bli en sån där källarcyklist med pulsband och trainer och avancerade träningsprogram. Jag måste börja mäta min kapacitet och min utveckling. Det känns som ett bra steg att ta. Jag gillar att jobba mot mål och detta är ett bra sätt! Jag har klickat hem en Elite Qubo Power Fluid Trainer för en överkomlig peng. Sen är det bara att damma av alla gadgets och koppla in puls-, kadens- och hastighetsmätare. Jag ska också signa upp mig på Trainerroad som är en mjukvara som man kopplar upp sin trainer mot. Hos Trainerroad finns det sedan en ofantlig mängd olika pass och träningsplaner, can´t wait!! Men....ska jag vara ärlig så får nog prylarna stanna i källaren när säsongen drar igång på allvar. Jag tror inte man enbart ska stirra sig blind på data under passen, bättre kanske att fokusera på dom signaler kroppen skickar och lära sig hur man hanterar dessa. Jag har ju inga ambitioner att vinna något eller hamna i någon rekordbok. Det är som sagt kul att sätta upp mål och det finns ingen bättre känsla än att cykla fort och känna att man har kontroll på läget! Det är ju kul med prylar också...

Foto: Elite



tisdag 12 januari 2016

Anmäld till Jotunheimen rundt! Wohoooo!

Då var man anmäld till Jotunheimen Rundt. Loppet går i Norge och är 430 km lång och en bit över 4500 höjdmeter. Starten går på fredagkvällen den 1:a Juli och förhoppningsvis så rullar man in i mål inte allt för sent på lördagen.

Naturen är svårslagen!
 Bilden har jag haft som bakgrundsbild ett bra ta och nu skall man äntligen få uppleva detta på riktigt!



Nu återstår det bara att träna....

lördag 9 januari 2016

Några bilder från dagens vintercykling

Jag tog en tur med Audax STHLM. De cyklar året runt och idag var inget undantag trots -10 grader och snö. Underbart!







lördag 2 januari 2016

Randonnépremiär! Tour de Ötzi 200k

Idag var det premiär! Det gäller att inte vila på hanen, dax att komma igång med cyklingen efter flera dagars uppehåll. Livet är hårt som åretruntcyklist! Idag var det Tour de Ötzi. Jag har för mig att Ötzi var en man som cyklade en brevet men kom vilse i alperna för några tusen år sedan. Några forskare grävde fram honom, lite frusen, men övrigt i gott skick.
Mollo var sekreterare, han har kör för mycket monark och tappat cykelsuget och hängde inte med. Men han dök upp lite senare och gjorde sällskap sista biten, botad.
Reflexvästar FOTO: Nypan

Time to go!

Klockan ringde, eller kvittrade, jag har en sån där härlig väckarklocka som låter som en sommardag med fågelsång utanför fönstret. När man drar upp rullgardinen (vad man nu har den till såhär års) så är det så långt ifrån verkligheten man kan komma. Drog på mig yllestassen och satte mig och käkade frukost. Det blev de sista resterna från Julmaten, mums. Jag tog tåget till Barkarby där några morgonpigga redan var på plats. Gissningsvis så var vi knappa 30-tal cyklister som trotsade kylan och ville ut och cykla.  Lika fascinerande varje år! Kl 8 gick startskottet och vi rullade iväg i lugnt tempo. Genom Spånga, Bromma och ut mot Mälarhöjden och Norsborg. I Norsborg fick någon för sig att ta en annan väg, jag fick agera lokalguide eftersom jag är uppvuxen i Norsborg eller Norsa´n som man säger. Sist jag cyklade där var med en 24" BMX med ett spelkort som smattrade i ekrarna. Men det gick bra, det blev lite gångvägar och trappor etc.. men till slut kom vi ut på Gamla Södertäljevägen vid Fiskarhagen.

Straxt i Södertälje och man kan ana en liten tempohöjning..
Bo (orange jacka), malde på med korta stopp. Vi cyklade om honom säker tio gånger kändes det som.

Toni styrde upp klungan och vi fick lite mer fart helt plötligt. Det var en försmak på vad dagen skulle utveckla sig till. En stor klunga rullade in på Shell i Södertälje och tog en fika. Sen bar det av mot Strängnäs...

Shell i Södertälje, en färglös historia..


Vi hade en underbar sträcka fram till Strängnäs. Solen tittade fram, snöade och det blåste medvind. Hastigheten var sällan under 30  km/h. Hastigheten och dubbarna som suger fett började ta ut sin rätt, Strängnäs kom som en skänk från ovan! Vi stämplade i korvkiosken som inte säljer korv (bara glass så här års). Det blev ett kort stopp. Jag hetsade i mig lite dricka och satt i sadeln igen som om pausen inte hade inträffat. Nästa stopp var Bålsta, det är ca 60 km. Kändes lite drygt. Men det är bara att bita ihop! Det var vid Strängnäs som helvetet "Egon" brakade löst förra året, denna gång var det betydligt trivsammare.

Korvkiosken


Det var en 9 man urstark klunga som lämnade Strängnäs. Vi hade tappat ett gäng på vägen. Väg 55 är ingen höjdare, men idag gick det faktiskt riktigt bra med ganska lite bilar och inte allt för pissig vind. När vi vänder upp mot Bålsta i öst börjar det bli kantvind/motvind. Flera i klungan var uppe och härjade i täten och det gick bitvis en aningens för fort. Mats (Pilen) gjorde ena riktiga monsterförningar och tillslut fick vi be honom kliva åt sidan :-)

Vi rullar igenom Enköping och fortsätter mot Bålsta. Vi tog en kort paus, och jag tänkte knäppa några bilder...men telefonen hade frusit och ville inte starta, jävla primadonnatelefon och lägga sig på rygg så fort det blir lite kallt! Vid Cocosbollsrondellen får vi lots (Gurra) som ligger bakom med bilen med varningsbilnkers. Klockrent! Det blev lite hetsigt precis innan Bålsta. Jag klämde två baconkorvar och kände mig på topp! Dax att dra. Mollo kunde inte hålla sig borta utan dök upp från ingenstans strax innan vi skulle dra. Temperaturen hade fallit, när vi stack från macken så var det riktigt jävla kallt. Rondellerna i Bålsta var snorhala. Jag drog i backen när framhjulet inte fick grepp. Allt gick jäkligt snabbt! Plötsligt ligger jag och sprattlar på backen och Oskar som ligger bakom lyckas undvika att köra över mig, men drar själv i asfalten. Aj aj aj! Efter någon minuts ojande så fortsätter vi. I skrivande stund så bultar hela min högra skinka och ser lite oroväckande blå ut. Vi får se hur det ser ut i morgon...

Vi passerar Bro, Kungsängen och börjar närma oss Barkarby. SvenC drar på en slutspurt och klipper skylten. Det var ett glatt gäng, ca 8 pers, som stämplade, köpte öl och slog sig ner i soffan på Welcome Hotel! Dagen blev en riktig höjdare, vinter och cykling, allt på samma gång! Tack för sällskapet alla ni som körde i tätklungan, stabilt! Nu är det bara en evig väntan till nästa brevet! Men man får roa sig på annat vis så länge!

Ett riktigt fartvidunder! Nya gravelbocken funkade grymt bra, mycket nöjd!



Notan slutade på:

Distans 199.7 km (tack vare felnavigeringen via Norsborg)
Kalorier: 5830 kcal
Intag: En kola, en flaska gatorade och några munnar vatten. En halv påse Polly och två korvar. Vilket proffs!
Höjdmeter: 1200 meter
Snitthastighet: 26.8 km/h.
Duration: 8:36 h
Rulltid: 7:27 h
Snabbaste milen: 17.48 min med snitt 33.8 km/h



måndag 28 december 2015

Cykelåret 2015


I vanlig ordning så ska jag summera cykelåret som gått. Som mål inför 2015 så skulle jag knipa en Super Randonneur medalj, cykla Vätternrundan under 9.30 och lite annat smått och gott. Det som har varit roligast är definitivt Super Randonneur medaljen. Det innebär att man cyklar en 20, 30, 40 och 60 mils brevet under samma säsong. Det har varit ett fantastiks roligt år! Här kommer en summering av de turer jag minns.

20 milaren -  Tour de Ötzi
Årets knäppaste och bisarraste runda. Det var i början av Januari och SMHI hade utfärdat en klass 1 varning för snöstorm. Vi var väll ett 20 tal som startade från Barkarby. Det rullade på fint ner till Strängnäs. Därefter kom snöstormen som en käftsmäll. JÄVLAR vilket skitväder. 15 m/s motvind och snöstorm. När vi rullade in i Enköping hade det säkert kommit 20 cm snö och det var svårt att cykla. Vi höll sedan ett rullsnitt på 10 km/h till Bålsta. Jag minns att det slutade snöa i Bålsta och att de sista milen var riktigt trivsamma. Ölen var som vanligt kanon på LBs.




Jag har för mig att det var någon gång i April som den gick. Det var ett gäng som cyklade upp till Öregrund och tillbaka. Det jag minns var att det jag väldigt fort på tillbakavägen och att mina ben checkade ut vid Knutby. Amir fick släpa mig tillbaka till Barkarby. 


Nattstart från Barkarby. Vi drog iväg kl 23 har jag för mig. Mot Uppsala och Gävle och tillbaka. Det blev en riktig höjdare! På natten var det kallt men på lördagen blev det riktigt härligt väder och propagandacykling. Jag fick lite problem med knät efter 30 mil, trolig överansträngning.



Start från Täby i början av Juni. 60 mil är sjukt långt. Det är långt bortom alla mina komfortzoner... Man är långt borta och mycket kan hända både fysiskt och psykiskt. Vi stack tidigt på morgonen och började trampa. Vi skulle runda Mälaren, Hjälmaren och upp till Dalarna och tillbaka vi Uppsala. Sjukt! Men det var bara att trampa på. När vi kom fram till Avesta efter ca 40 mil så var jag helt jäkla slut. Jag minns att jag satt och stirrade på min mosbricka i nästan en timma innan jag kunde förmå mig att hoppa upp på cykeln igen. Vi var några stycken som fortsatte genom natten. En av det mest minnesvärda sträckorna i år var när vi cyklade genom det eldhärjade området utanför Sala, magiskt vackert! Sista biten från Uppsala gick jag på ångorna och ren hemlängtan. Det var otroligt skönt att stämpla i Täby och därmed bärga en SR medalj och åka hem till soffan! 

Slut


Vätternrundan
Det var ett lag som skulle köra VR på 9.30. Det lät som ett lagom mål då jag signade upp mig hösten 2014. Vi körde några träningar under våren och Bålsta CKs Vårblotet. Själva VR gick enligt plan. Jag hade cyklat en del under våren. 60 milaren helgen innan hade pajat mina knän, jag kunde knappt gå i början av vecka. Jag cyklade inte en meter.. Vi startade kl 6 har jag för mig. Helt galen start, så jäkla mycket folk och det hetsades otroligt mycket. Vi hade lite svårt att hitta vårt tempo. Det var kanonväder! Vi hade en underbar cykling hela varvet runt. Vi låg lite efter vårt tidsschema fram till Jönköping men kunde på västra delen av sjön plocka in den tiden lätt. Vi rullade i mål på tiden 9.14.  2016 blir det ingen VR för min del. Jag vill cykla mer brevet lopp helt enkelt.


Vi spenderar alltid några veckor nere i Småland på sommaren. 2014 så skulle jag cykla ner till stugan, men kom aldrig hela vägen. Jag väggade i Fårbo utanför Oskarshamn med 8 mil kvar. Denna gång hade jag gett mig fan på att jag skulle greja det! Jag stack iväg mitt i natten och började trampa. punkorna avlöste varandra och jag blev sittande i ett dike och var beredd att bli upphämtad av frugan. Sara sa då: "Se nu till och fixa detta! Fortsätt cykla! Annars kommer du att  behöva göra om detta nästa år!" Hon hade rätt. Men ändå fel, för jag gör nog detta nästa år också! Jag bet ihop och fortsatte att trampa och lyckades hitta en cykelaffär som sålde slang. Vid åtta tiden på kvällen rullade jag in vid torpet efter en hel natt och en hel dag på cykeln. Detta var årets jobbigaste runda alla kategorier. Jag var helst slut!! Det är stor skillnad att cykla själv både fysiskt och psykiskt!




Mälaren runt
I år var det tredje året jag körde MR. En riktig höjdare! Jag hängde med bärsärkarna runt och det blev en jobbig men jäkligt rolig runda!



Årets roligaste
Velothon var nog en av årets roligare tävlingar. En avlyst bana med masstart. Jag hängde med i täten fram till Haninge. Där tappade jag kontakten och cyklade själv en stund. Jag fick sedan sällskap innan Nynäs och fick upp farten igen efter Haninge. Jag rullade in på tiden 4.28, sjukt nöjd!


Jävligaste väder - top 3
1. Den som var värst (alla kategorier) var Tour de Ötzi. Snöstorm och klass 1 varning. 
2. På en god andraplats kommer nog Roslagshösten med ett episkt regnande. Jag har nog aldrig varit med om att det har regnat så kraftigt under så lång tid. 
3. På en tredjeplats kommer Skansentrampet. Ett tyskt lågtryck slog till på Öland och gjorde Skansentrampet till en blöt historia.


Vad som händer nästa år får vi se! Det blir förhoppningsvis en hel del brevet lopp och jag hoppas att jag kommer iväg på Jotunheimen rundt och ÅRE STHLM non stop!








söndag 13 december 2015

Gubben i lådan...

Tittut!

Det var ett tag sedan... vad har hänt sedan sist. Inte jätte mycket. September flöt på, oktober gick av bara farten. Åkte på en segdragen förkylning som tog evigheter att bli av med. Jag var på benen i slutet av oktober. Det har varit mycket på jobbet och jag har inte haft tid att cykla. I november började det ljusna på cykelfronten, dock inte utomhus...mörkt och jävligt! Jag har sedan november kört en 15-30 mil i veckan enbart till och från jobbet. Har även spenderat lite tid nere i källaren och kört dödsfyror. Det har varit grymt härligt! I övrigt så har jag bytt frisör och gått ner några kilo, allt för att toppa mig inför säsongen. Premiären blir den 2:a Januari då Randonneur Stockholm arrangerar Tour de Öetzi, 20 milare, lilla mälarvarvet. Förra året var en riktig höjdare med snöstorm och riktigt busväder! Vi får hoppas att vi har samma tur med vädret i år!

Nedåtgående... Käkar mindre, nyttigare och tränar mer. Jag ska under 80 kg är tanken, det har jag inte varit sedan 2001 då jag back-packade i Thailand och levde på ris och vatten i 3 månader.

Igår luftade jag räjsern, kändes lite märkligt att vara ute och köra lvg i december. Det blev visserligen lite onödigt spännande mot slutet av rundan då temperaturen sjönk hastigt och vattnet på vägbanan blev till svart-is. Jag överlevde dock rundan som tur var.. Over and out!




lördag 17 oktober 2015

Jag har cyklat, det är jag säker på! Vart, är lite mer oklart!

Tog en grusrunda tillsammans med Audax STHLM idag. Start 8.30 från Norrviken. Man fick lite vinterkänsla idag, frost och allmänt kallt..eller friskt och skönt om man är lagd åt det hållet. Jag trodde dimman skulle lätta, men det gjorde den inte. Man såg inte mer än några hundra meter. Jag har ingen aning om vart jag cyklat med andra ord, men troligtvis på vägar runt Upplands-Väsby :-) 

Gott och gulligt i Ängsjö, det är jag säker på!


Närbild av grusväg i närheten av Upplands-Väsby troligtvis

Med största sannolikhet en väg någonstans utanför Upplands-Väsby

Cyklister på grusväg i närheten av Upplands-Väsby

Cyklister bakifrån i krokarna av Upplands-Väsby

Tack för trevlig tur!

//Jensa