VR 2015 - Ride of Hope

Motala, fredag, strålande sol och i princip vindstilla

Vätternrundan är en fantastisk tillställning måste jag säga! Det är cyklister överallt och stämningen är på topp! I år hade jag förmånen att cykla med Ride of Hope rattat av Mats Johansson. Vi hade SUB 9.30 som mål men hade ett körschema som siktade på 9.15. Starten gick 04.44 och vi delade startfållan med ett stort gäng andra grupper från Ride of Hope. Samtliga lag hade ambitionen runt 9.30. Vädret var fantastiskt! Jag körde i kortbrallor och tunna armvärmare.  Solen värmde på slätterna ner mot Jkpng redan tidigt på morgonen! Ingen solskyddsfaktor.....

 

Cykelbränna! Jäklar va solen gassade!

De första 5 milen var kaos! Vi cyklade om mängder och vi blev omcyklade, i vissa fall av samma grupp flera gånger, jäkligt frustrerande! Vi hade svårt att hitta vårt tempo. Efter pisspaus så gick det bättre! När vi rullade in i Jönköping så låg vi efter i körschemat med någon minut. Efter förra helgens 60 milare så var mina knän inte på topp, det kändes då, och det känns ännu mer nu! De går att cykla med men de gör ont. De brukar komma igång dock efter några mil.

Efter Jönköping var vi tvungna att öka farten. Vilket vi gjorde! Innan det planerade stoppet i Fagerhult så kraschade Henrik och Mats tyvärr. Henrik blev påkörd bakifrån och drog med sig Mats i fallet. Det var hopplöst trångt och många cyklister, så olycksrisken var hög. Henriks hjul hade fått sig en smäll och var krokigt och vobblade. Men det höll hela vägen in i mål som tur var. Efter depån i Fagerhult så rullade det på bra, vi kunde plocka in minut för minut. I Karlsborg var det broöppning och det blev lite stökigt efter när massor av cyklister skulle iväg, vi måste ha passerat säker 500 cyklister där.. Vid det här laget hade vi tappat 3 i laget som hade kämpat ett bra tag för att hänga med. Nästa stopp var Boviken, när vi rullade in i depån så låg vi 10 minuter före schemat. Jag tryckte i mig ett gäng saltgurkor och banan, ingen höjdare att kombinera kan jag rapportera! När vi lämnade Boviken så tappade vi en man som försvann bland saltgurkor och sportdryck, helvete! Sista milen flöt på riktigt bra, hela gänget såg starka ut! Vi for upp för backarna innan Medevi och passerade cyklister som i princip stod stilla. Vi plockat in 15 minuter på tillbakavägen. Från Jönköping hade vi dryga 34km/h i rullsnitt. Sista kilometrarna samlade vi oss och rullade in i två snygga led på tiden 9h14m!

9.14 blev sluttiden

Några i RoH gänget

Riktigt nöjd med den tiden! Vid målgång så får man medalj och man får kvittera ut potatissallad och en öl! Vi satte oss i parken och nöjt en stund och kände oss allmänt nöjde med dagens insatts. Muskler och orken var det inget fel på, kände mig oförskämt pigg, men knäna var ingen höjdare, kass, vart köper man nya sådana??

Årets VR bjöd på optimala förhållanden, det var många SUB grupper som slog sina målsättningar med råge t.ex. Fredrikshof 8.30 som rullade in på 8.17, Reijlers SUB 8 rullade in på 7.45. Tre Berg Bianchi slog nytt rekord i år på tiden 6.33 vilket innebär en hastighen på 45+ km/h inklusive pauser!!! Det är lite svårt att greppa... En annan kategori cyklister som jag fascineras av är alla vrak man ser ligga längs kanten alt. sakta trampandes de sista 10 milen. Vissa leder t.om. cyklarna. De ser ut som cyklande zombies. Tyvärr sker det alltid ett antal olyckor, så även denna gång. Vi passerade minst 3 st olyckor där ambulans var tillkallad.

Nu ska jag dra ner på cyklandet och njuta lite av sommaren är planen, på cyklen naturligtvis, bara cykla lite mindre! Vi får se vad som händer nästa år kanske SUB 8.30?? Eller också skiter jag i det och cyklar randonné istället för hela slanten! Hur som helst, tack ni som körde, grymt jobbat! Tack Mats Johansson för allt, FANTASTISKT bra arrangerat, fläskfilén igår var bland det godaste jag ätit, ever!!! Vi ses på vägarna!