HTFU - Vintercykling

Ja jäklar va tiden går. Snart är det jul... För egen del så går cykelsäsongen över till en mer "Harden the fuck up" betonad fas. Regn, rusk, kallt och snö. Jag får ofta frågan vad man ska ha för kläder när man cyklar på vintern. Jag tänkte jag skulle koka ihop någon form av tips...

Min grundregel är att om det är kallt ute så skall du försöka vara så torr som möjligt! Hela konceptet med svett är ju att kyla kroppen. Svett leder värme 30 ggr bättre än luft vilket blir ett vansinnigt effektivt sätt att kyla ner en överhettad kropp. Problemet är bara att om det är kallt ute kan det leda till problem att du blir nedkyld och dör (typ). Om det dessutom blåser mycket så ökar kyleffekten markant.

Som exempel:
0 grader och 0 m/s ger en upplevd temperatur på 0 grader
0 grader och 5 m/s ger en upplevd temperatur på -9 grader

Nu ska jag inte lura er att tro att jag har haft någon typ av vetenskaplig forskning som stöd när jag klär mig när jag cyklar på vintern...far from it! Jag har nog en mer Darwinistisk syn på det hela, om det kändes kallt så var det nog kallt och då får jag klä på mig lite mer nästa gång. Min absoluta favorit i samlingen av misärrundor är Tour de Öetzi som Johan bloggade om. En fantastiskt lärorik och härlig upplevelse på många sätt.

Jag har några principer som jag följer dock. Flera lager, material som transporterar fukt, och ett lager som är vindtätt och andas! Jag tänkte ger er en liten guidad tur i min walking-cykel-closet. Vilka favoritplagg jag har och varför!

Jag börjar nedifrån och upp.

På fötterna:
Varma stumpor. Lizard skins skoöverdrag. Dessa är grymma. Inte för att de är extremt varma eller särskilt vattentäta, men de har en grym design. De har en gardborrelösning som funkar fantastiskt bra, man öppnar upp hela överdraget och slipper dragkedjor som krånglar. Det finns säker varmare och bättre alternativ men jag gillar dessa skarpt!

lizardskins.com

Jag kör med mina vanliga SPD dojor som jag byter ut sulan på till ett par mer isolerade. Om det är riktigt kallt tar jag fram det tunga artilleriet, mina 45NRTH Wölvhammer!! Bara namnet skriker, KÖP MIG, tills man ser prislappen, men den är värd varenda spänn! Fantastiskt välgjorda och genomtänkta! Om du fryser i dessa bör du fundera över om du överhuvudtaget ska vistas utomhus.

www.45nrth.com

På benen har jag två par brallor. Underst har jag mina vanliga favorit bibs. Över dessa har jag ett par vindtäta och varma långa bibs utan "blöja". Mina är de tyska testvinnarna från Löffler. Dessa har jag haft ner till -10 grader utan problem. Blir det kallare än så har jag haft långkallingar under. Är det riktigt jäkla kallt så kör jag även med ett par knickers från Endura.

http://www.loeffler.at/

www.endurasport.com

På överkroppen har jag gått all-in på sportwool! Ett fantastiskt material som transporterar fukt mycket effektivt. Underst har jag en "base layer" ulltröja från Rapha.

www.rapha.cc

Över "base layer" tröjan har jag en långärmad sportwool tröja från TØRM. Gymt fin kvalité med genomtänkt design!

www.torm.cc

Över detta kör jag något som är vindtätt och som andas. Favoriten är Rapha Rain Jacket. En annan jacka som funkar bra  är en jacka från Endura andas (20000 g/m2/dag), vilket är ganska bra. En Gore Text jacka andas med ca 25000 g/m2/dag.

www.rapha.cc

http://www.endurasport.com/

På huvudet har jag alltid keps av något slag, skärmen är ovärderlig när det snöar eller regnar.

https://www.showerspass.com/

På händerna har jag testat alla möjliga varianter. Min favorit är ett par varmare THINSULATE och WINDSTOPPER fleece handskar som funkar kanon! Om det är mörkt kör jag med ett par arbetshandskar med reflexer m.m. från Blåkläder.

Vintercyklister (jag sist, som vanligt)

//Jensa

#Velothon STHLM 2015

  

Fan va coolt det var, man kännde sig som en riktig tour cyklist! Avlysta vägar och poliser som styr upp trafiken, grymt, kan inte bli bättre! Tyvärr blev det på bekostnad av alla boende i södertörn, det rådde tydligen trafikkaos. Enligt arrangören var det nästan 4000 startande! Rätt maffigt när alla dessa cyklister skall ta sig genom stan, det blev lite trångt här och var! Men vi backar bandet...lite... Hur laddar man till ett lopp? Pasta? Rödbetsjuice? Eftersom jag är en person som "living on the edge" så blev det musslor till middag i lördags..det kan sluta med en turistmage de lux om man har otur. Jag satt frenetiskt och öppnade musslor och krafsade fram det lilla köttet. Jag lyckades dock bli hyggligt mätt...och lämnade efter mig ett berg med skal. Inget jag kan rekommendera! Som tur var funkade magen också!

Starten gick kl 8 och jag hade räknat med att ta tåget in men det tyckte banverket var en dålig idé eftersom man lägger nya räls på sträckan och inga tåg går. Det fick bli bil. Det var ju perfekt, för då kunde jag ju svänga förbi Donken och köpa frukost. Det blev en egg Mc muffin, gröt och kaffe. Vilket proffs man är! 06.30 var jag på plats, typ ensam på hela gärdet. Men efter en stund dök en del bekanta ansikten upp, riktigt kul!

Jag hade skissat på en plan som var att cykla under 4:30, och inte stanna! Jag hade proppat fickorna fulla med gel och två stora flarror med vatten. Klockan blev 8 och efter någon minut fick vi åka iväg! Så jävla mäktigt!! 4000 cyklister som invaderade hela city! Vi rullar sakta (men inte så säkert) ut ur stan mot Sickla. Utanför slottet var det en av granncyklisterna som fick däcksprängning, jävlar vilken smäll, jag trodde ryssen hade kommit! Innan Danvikstull så började tidtagningen och den enorma klungan började få upp farten. Vi kryssade genom Sicka, Älta och Tyresö! Det var fortfarande en jätteklunga och man såg hela tiden fronten. Jag var nog lite orutinerad och feg, jag hamnade långt bak i fältet. Det råder total anarki och man måste armbåga sig fram för att inte halka efter. En nyttig lärdom. Fegheten straffade sig någonstans vid Årsta havsbad där jag tappade kontakten med första klungan. I princip var jag helt solo vid det tillfället. Jag såg hela tiden klungan några 100m framför men det är svårt att komma ikapp på egen hand. Klungan försvann sedan ur sikte.. Fasen! Det är inte effektivt att cykla själv!

Straxt innan Nynäs kom jag ikapp några Boon Edam cyklister och en ålänning som jag gjorde följe med en stund. Jag trampade dock på och blev solo igen. Straxt innan Nynäs så kommer en stor klunga bakifrån, kanon! Vi rullar in i Nynäs och vänder tillbaka mot Sthlm! Jag ligger bland de första i klungan och var lite sugen på att få upp farten något, jag testar att trycka på för att se om jag får med mig någon...nä, men det slutade med att jag i en rondell kommer över på fel sida av misstag. Plötsligt möter jag en klunga som kör rakt emot mig!! VA FAN HÄNDER! Jag inser då att jag är ute och cyklar motströms! Oooops! Sorry, my bad! Jag stannar och glider lite snyggt över på rätt sida... Efter en stund efter nynäs så lyckas vi bli några stycken som ökar farten. Nu går det skapligt fort och jag känner mig skapligt stark. Terrängen är kuperad och man får slita! Mjölksyran kommer och går! Vi är några stycken som försöker få till någon typ av rotation men intresset är lite halvsvalt. Det blåser en del och det är inte kul att ligga först. Så håller det på fram till Haninge typ. Innan Haninge så är det ett bergspris "Kessiakoffs Climb" en 1 km lång vägg! Wow! Vi passerar skylten "Kessiakoffs Climb", shit nu smällder det tänker jag. Sedan kommer 800m skylten, 700m!! 600m!! snart börjar backen tänker jag bara 500 meter kvar!! Tillslut kommer en skylt, "Kessiakoff Climb FINISH" whaaaaat! Vilket antiklimax, visst det var en backe men det var fasen ingen vägg! Ha ha!

Väl framme i Haninge så gör jag följe med tre andra, en kille på en jävligt snygg Colnago, benvit med röda detaljer, och en annan som körde med et sadel som hade lossnat från railsen. Han fick sitta ner hela tiden! Jävlar vad vi körde, riktigt roligt! Min plan var att ta i för kung och fosterland, jag ska vara helt väck när jag kommer i mål! Jag ska fasen klara under 4:30. Jag sneglar hela tiden ner på GPS:en och det ser inte så bra ut, vi måste öka! Hela vägen mellan Jordbro och Huddinge gick det riktigt fort och jag låg hela tiden på gränsen för vad jag klarar av! Vi fick en liten svans efter oss med cyklister som halkat av tätgruppen. Backen upp efter Älvsjömässan var jävligt dryg, i backen stod det en dryg kärring också och skrek glåpord! Sanslöst roligt! :-)

Foto: Hans Schönning

Mina ben började bli riktigt sura och jag hade nog legat på rött sedan Haninge typ. Vid Liljeholmsbron hade jag inte mycket kvar att ge. Låren kändes som två kokta fläskkorvar! En hejarklack i egenskap av min mamma stod på liljeholmsbron och applåderade och skrek, inte ens det hjälpte... Vi körde igenom tanto över kullen ner mot Långholmen och södermälarstrand. Nu kör jag på ångorna, bara lite kvar! Fläskkorvarna trampar på för livet! Släpp för fasen inte nu! Jag halkar efter vid slottet men kommer ikapp upp för backen vid Grand Hotel. Vi Kör ut på Strandvägen och får kämpa varje meter. Vi susar förbi Sjöhistoriska och rundar Kaknäs, sen har vi bara upploppet kvar! Jag har inga krafter kvar och benen gör så jävla ont av all mjölksyra! Jag rullar över mållinjen och tar emot ett stycke plåt och en banan till folket jubel! Härligt! Allt enligt plan!!

Tiden blev 4:47 från gärdet och 4:28 från tidstagningen började vid 0 km märket! Sjukt nöjd med det! Min trippmätare landade på 170 km med ett snitt på dryga 36 km/h. Vilket avslut på säsongen! Jag hoppas att man kommer att arrangera detta nästa år, en riktig höjdare!

//Jensa

Roslagshösten 2015 - blött, blötare, blötast

Uppladdningen var inte sådär jätte bra om sanningen ska fram. I fredags blev det "några" öl med kompisar efter jobbet.. jag kom inte i säng för än klockan var 03.00.. Det är alldeles för sent för en småbarnsförälder. På lördagen var jag bakis och gjorde inte många knop. Men idag skulle det cyklas!

Som vanligt när jag cyklar så brukar SMHI utfärda diverse varningar. Dagen till ära hade de varnat för rikliga mängder regn. På Adelsö har det regnat 40mm under natten, och Bällsta ån hade svämmat över. Underbart! När klockan ringde så ville jag inte cykla, varenda cell i kroppen ville gå och lägga sig under täcket igen. Det spöregnade!! Jag stod i morgonrocken och glodde apatiskt ut genom fönstret ett bra tag innan jag beslutade mig för att ta tag i frukosten och komma iväg! Jag gillar skitväder, men det här var något utöver det vanliga. Ja ja, in med cykeln i bilen och på med regnkläderna! 

Ett 130 tal cyklister hade  trotsat det miserabla vädret och samlats vid Vikskolan i Upplandsväsby. Tydligen hade den korta slingan blivit populär av någon anledning. Merparten av den 130 startande skulle köra den korta. Men jag och 40 st andra skulle köra den långa banan. Jag valde att ha på mig arm- och benvärmare och en vindtät väst. Blöt kommer man att bli hur man än gör, så det viktigaste är att man inte börjar frysa. Vilket jag inte gjorde på hela rundan. På skorna hade jag regnskydd som jag förseglat med eltejp. Sen gick jag över skolgården och hämtade nummerlappen och blev dyngsur när jag kom fram...bra! Efteranmälningsavgiften var på 600 spänn och killen i kassan lyckades bända loss pengarna ur handen på mig, det kändes så fel att lämna ifrån sig pengarna för att få cykla i det sanslösa skitvädret...stört!

 

lite regn..

Jag stod och tryckte under ett plåttak tills det var sekunder kvar till start. Kl 9.30 gick starten och vi brummade iväg. Vi kanske var runt 10 pers i den första startgruppen. Fyyyy fan va blött det var! Det var så mycket vatten, från alla håll! Underifrån, ovanifrån och från sidorna. Gapade man fick man i sig ett par deciliter vatten på några minuter. Det var som att cykla genom en biltvätt. Det rullade på hyggligt bra och vi hade fram till Rimbo något som liknade en belgisk kedja, jag skulle gissa att vi höll ca 37 km/h. Det är ganska kaxigt eftersom ingen hade någon bromsverkan att tala om, snabba, blöta kamikaze cyklister. En av cyklisterna från Stockholm CK körde på bra.  Han bröt sig loss och körde solo. Först var han framför oss, utom synhåll, sen kom han farande bakifrån som en gubbe i lådan av någon anledning. Vet inte riktigt vad han höll på med, men stark var han. Jag försökte hänga med men det gick inte.. Men en punka satte stopp för hans soloutbrytning, surt!

Efter 7 mil så stannade ett gäng i en depå medan jag, Wolfgang och en kille från Fredrikshof fortsatte. Efter Riala blir terrängen kuperad, många backar...och det regnar så in i helvete! Att ligga bakom någon känns som att bli spolad med brandslang, det sprutar rejält från däcket! Man kan bara skatta åt det!

Flod

Vid sidan av vägbanan rinner det floder av regnvatten och ibland rinner floden över vägen vi cyklar på. Jag kryper ner i bocken och myser! Så jäkla gött, riktigt BAD ASS väder! Med 4 mil kvar släpper Wolfgang och jag och hovet killen kör vidare. Med 10k kvar så känns bakdäcket sladdrigt, PUNKA!!! NEEEJ INTE NU!!!! Fredrikshof killen rullar vidare och kommer först in i mål. Jag stannar och lagar punka....surt! Det var rester av en ölflaska som punkterat slangen. Precis när jag ska hoppa på cykeln så blir jag passerad av gruppen bakom. Jag kommer någon kilometer innan jag får punka igen. Jag skiter i att laga den, cyklar vidare och stannar och pumpar lite då och då. Rullar i mål på tiden 3:58 nytt personbästa i varje fall! I vanlig ordning snackade jag lite skit med de andra, käkade korv och drack kaffe. Sen åkte jag hem. 

Misärspecialist :-)

//jensa