söndag 7 juni 2015

Super Randonneur - Täby 600



I veckan som varit har jag inte cyklat en meter. Jag satt lite på träningscykeln i källaren i onsdags. Jag har haft lite känningar i knäna de senaste rundorna och jag såg framför mig att jag skulle kunna hänga med fram till Gnesta för att sedan tacka för mig och ta pendeln hem. Men så blev det ju inte... 04.00 ringde klockan, jag tog en dusch och käkade frukost och kl 05.15 var jag i Täby och skruvade ihop cykeln (den får nämligen inte plats i min Citroën C1). Vi var nog ett 20 tal cyklister som drog iväg vid 06.00 inklusive en velomobil och en liggcykel. Velomobilen brukar man bara se vid starten, sen drar den iväg som en oljad blix.

Torped

Citroën C1 är inte en optimal bil för att transportera cyklar


Liggcykeln är snabb på platten men långsam uppför så där har man en chans att hänga med i varje fall. Vädret var kanske inte det bästa till att börja med, jag har för mig att det var medvind..och att det regnade lite. Den supersnygga klubbtröjan var inte så super ren efter det. Flera stannade och satte på sig regnjackor i Vårby. Jag och några till rullade vidare. Första stämplingen var i Järna och allt flöt på bra. 

En landsväg någonstans i mellansverige


Nästa stämpling var i Flen och nu började det bli lite ryckigt och det gick en aningens snabbt för min del. Liggcykeln drog upp ett jäkla tempo..  Efter stämplingen i Flen var klungan samlad igen. Sträckan efter Flen är riktigt fin! Känns som man cyklar i en Astrid Lindgren saga.

 
Typ vid Harpsund

Snygga tröjor!

Flera Randonneur Stockholmare hade sina nya klubbtröjor och det såg riktigt läckert ut när alla kom farande. Nästa stämpling var vid Läppe. Liggcykeln var avhakad i den kuperade terrängen. Reimert var sugen att cykla fort verkade det som, han gjorde ett antal monsterförningar och det ropades lucka och busvisslades konstant. Så höll han på till Fagersta typ :-) I Läppe väntades det räkmackor och glass. 

Lagning av räkmackor i Läppe


När vi lämnade kontrollen visade sig solen och temperaturen steg ett antal grader. Fy fasen va gött! Dessutom hade vi duktig medvind fortfarande, livet lekte. Plötsligt ser jag velomobilen!? Dessutom ser det ut som om vi tar in på den..!? Punka och en krampande vad var tydligen orsaken. Vi mer eller mindre blåser bort till Fellingsbro. "15 minuter en kvart" innan stämplingen i så ringer Marcus till pizzerian och beställer typ 13 pizzor, cyklandes, så jäkla rutinerat!! Hatten av!

 
Kalorier!!

Pizzan satt som en smäck och vi rullade vidare mot Grängesberg. Efter Lindersberg börjar en ganska krävande klättring upp mot Grängesberg, riktigt sega, raka och lååånga backar. Inga problem, jag har ju druckit rödbetsjuice! Grängesberg ligger ca 350 m över havet.. På vägen så ramlade trippmätaren över 300km, trevligt, men det är ändå knäckande att det är lika långt kvar... jag fick en liten mental dipp där. Dessutom visste man att de sista 20 milen skulle ske utanför kontorstid och med en kropp som skriker efter sömn. Jag och Remiert malde på i backarna och vi kunde skymta Ari och Johan, men vi kom aldrig ifatt, istället njöt vi av utsikten och väntade in de andra. 

Påväg upp till Grängesberg


Vi rullade in vid korvkiosken i Grängesberg 20.30. Statoil i Fagersta stängde vi 24.00 så vi hade inte oceaner av tid. Efter Grängesberg så var det oändligt långa nerförsbackar, helt undebara! Det började dock bli lite kallt... Nu började man känna att man både cyklat långt och att mat och sovklockan hade ringt ett antal gånger utan åtgärder. Det var ett rejält slitet gäng som som staplade in på statoil i Fagersta. Jag satt och petade i mig en mosbricka med räksallad... det tog sin lilla tid, man var inte så sugen. Magen hade checkat ut för flera timmar sen av allt socker och elände man petat i sig. Vi satt i en timma och stirrade i väggen tills vi rullade vidare. 

Så jäkla trött....


Kroppen skrek! Man fick verkligen kämpa för att ta sig upp på cykeln....fy fan va stel och trött jag var! Dessutom hade några checkat in på hotellet och skulle sova och ta resterande 18 mil nästa dag, så jäkla avis just då!! Nästa stämpling var i Sala, allt är stängt och nästa ställe med natt service var Uppsala, det kändes oändligt långt. Jag satt och nickade till flera gånger i ledet, lättas var det att ligga längst fram, där fick man slita lite och höll sig vaken på det viset. 02:30 rullade vi in i Sala och rullade lika snabbt där ifrån. Av någon anledning så började kroppen att gilla läget. Det började bli lite ljusare nu. Utanför Sala så cyklade vi igenom området som eldhärjades 2014. Allt var dött och öde, spöklikt men samtidigt magiskt på något vis. Vid något tillfälle sprang det en älg över vägen, ganska läbbigt...!! Ungefär halvvägs till Uppsala började det gå ganska långsamt. Det blev en del luckor.. Jag började frysa!! Johan hade kört på i sitt tempo och låg före oss. Jag valde att jaga ikapp och fick sällskap av Reimert. Vi tryckte på och fick på så sätt upp temperaturen. Det blev kaffe och mumiebulle i Uppsala innan vi tog tag i den sista biten tillbaks till Täby. Det var blåsigt och vind från sidan och mot, usch!  Efter lite slit var vi framme vid Shell i Täby typ 07:30...

Super Randonneur - CHECK!


Vid målgången gjorde det oglamorösa livet som randonneur gjorde sig påmint, inga stående ovationer, flaggor eller kranskullor så långt ögat nådde...men jäklar va nöjd man är ändå!! Tack alla för en helt grym runda, jag kan inte minnas att jag har cyklat en runda i så mycket medvind, vilket flyt! 

/jensa


   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar